Enligt Coinbases State of Crypto-rapport från juni 2025, arbetar 60 procent av Fortune 500-företag aktivt med olika projekt kopplade till blockkedjetekniken. Ändå ser bara 1 av 5 chefer tekniken som strategiskt central för sin verksamhet. Gapet mellan att testa och faktiskt bygga på blockkedjan förblir en av branschens största utmaningar.
Vad är det egentligen som havererar?
Det vanligaste misstaget är att projektet startar utan ett klart definierat problem att lösa. Ledningsgruppen vill visa handlingskraft, en extern konsult bygger ett proof-of-concept, och sex månader senare konstaterar alla att en vanlig databas hade gjort samma jobb till en bråkdel av kostnaden.
Det händer för att blockkedjans verkliga styrka, förmågan att låta flera parter dela och verifiera information utan att behöva lita på en central aktör, sällan är relevant i interna system där en enda organisation kontrollerar all data.
Mönstret liknar e-handelns tidiga år kring millennieskiftet. Många projekt startade, de flesta lades ner när affärsmodellerna inte höll, och de som klarade sig lade grunden för den infrastruktur vi idag tar för givet.
Tre sektorer där tekniken håller vad den lovar
De projekt som lyckas löser ett problem som befintlig infrastruktur hanterar strukturellt dåligt.
Gränsöverskridande betalningar
Internationella bankbetalningar är ett tydligt exempel. Traditionell clearing kräver ofta flera dagar och involverar manuella avstämningar mellan länders lokala banksystem, vilket skapar friktion och fördröjer affärer.
Blockkedjan löser det med ett delat register där alla parter ser och godkänner samma information i realtid, utan att behöva passera ett centralt clearinghus.
Tokenisering av tillgångar
Tokenisering av verkliga tillgångar, det vill säga att representera fastigheter, obligationer och fonder digitalt på en blockkedja, är ett område som växer snabbt. Marknaden uppgick till 24 miljarder dollar i mitten av 2025 enligt rwa.xyz, nästan fem gånger mer än tre år tidigare.
BlackRock och Franklin Templeton har redan lanserat tokeniserade obligationsfonder, och modellen öppnar för att privatpersoner ska kunna äga en andel av en fastighet via en app, utan att investeringen kräver miljonbelopp.
Förnybar energihandel
Energisektorn erbjuder ett tredje användningsfall. Blockkedjans transparens passar för att spåra och certifiera ursprunget för förnybar energi, samt för att möjliggöra handel med el direkt mellan producenter och konsumenter utan mellanhänder.
Europeiska energibolag undersöker möjligheterna, och pilotprojekt pågår i flera länder.
Sverige och Europa i ett nytt regelverk
MiCA-förordningen, EU:s reglering av kryptotillgångar, gäller sedan 30 december 2024 och ger för första gången gemensamma spelregler för hela den europeiska marknaden. Det minskar den juridiska osäkerhet som länge hållit tillbaka traditionella institutioner från att engagera sig. I Sverige är Finansinspektionen tillsynsmyndighet och ansvarar för att svenska aktörer följer de nya reglerna.
Bilden för Sverige är dock tudelad. Enligt Blockchain Swedens Branschrapport 2025 hade Sverige per 1 mars 2026 bara 6 aktiva CASP-licenser, att jämföra med Tysklands 113 och Nederländernas 71. MiCA-tillämpningen upplevs dessutom som dyrare och mer resurskrävande här än i jämförbara EU-länder, vilket påverkar konkurrenskraften.
En viss förbättring märks ändå. Andelen svenska blockchain-bolag som övervägde att flytta utomlands föll från 84 procent 2024 till 50 procent 2025, och branschens samlade bedömning för året beskrivs som försiktigt positiv.
Varför fortsätter företagen satsa när så få projekt lyckas?
Förklaringen är infrastrukturlogik. De bolag som tidigt löser de tekniska utmaningarna vinner en marknadsposition som konkurrenterna sedan får svårt att ta igen, och det motiverar satsningar även när resultaten inte syns på kort sikt.
Siffrorna pekar i en tydlig riktning. Enligt samma Coinbase-rapport ökade Fortune 500-bolagens blockchain-projekt med 67 procent under tidigt 2025, och hälften av de tillfrågade cheferna uppgav att de ökat sina blockchainutgifter det senaste året.
Det är värt att skilja på blockkedjan som affärsinfrastruktur och kryptovalutor som investeringsobjekt. Företagens interna nätverk påverkas inte av den prisrisk som präglar den öppna kryptomarknaden, där kursfall på 30 procent räknas som normalt. Tekniken fungerar här som ett protokoll i bakgrunden, inte som ett spekulationsobjekt.
Vad som avgör om ett projekt når produktion är förmågan att identifiera ett problem som faktiskt kräver blockkedjans egenskaper för att lösas. De projekt som klarar den prövningen är fortfarande få, men de blir fler år för år.
