Under de senaste åren har Norge infört flera åtgärder för att begränsa tillgången till utländska spelsajter. En av de senaste är DNS-blockering, som innebär att norska internetleverantörer blockerar åtkomsten till vissa webbplatser som erbjuder spel utan tillstånd på den norska marknaden. För den vanliga internetanvändaren kan det se ut som att webbplatsen helt enkelt inte längre går att besöka, men tekniskt fungerar blockeringen på ett annat sätt.
Blockeringen har inte dämpat intresset nämnvärt. Norska spelare når fortfarande internationella aktörer, och bevakningen av marknaden har snarast blivit mer omfattande sedan reglerna trädde i kraft. Upcomers norska redaktion samlar sin rapportering om esportsbetting och casinospel på upcomer.com/no/gambling/. DNS-blockeringen är därför framför allt intressant som ett exempel på hur tekniska lösningar används för att försöka upprätthålla nationella regler på ett globalt internet.
Vad är en DNS-blockering?
DNS är en grundläggande del av hur internet fungerar. När du skriver in adressen till en webbplats behöver webbläsaren hitta den server där webbplatsen finns. Man kan säga att DNS fungerar som internets adressbok och kopplar samman domännamn med rätt IP-adress.
När en DNS-blockering sker stoppas den vanliga vägen till den aktuella webbplatsen. Internetleverantören får information om vilka domäner som ska blockeras och användaren kan då inte längre nå dem på vanligt sätt via leverantörens DNS-tjänst.
Det betyder inte att webbplatsen har tagits bort från internet. Servern och innehållet kan fortfarande finnas kvar och webbplatsen kan till exempel vara tillgänglig för användare i andra länder. Det som har förändrats är att den inte går att nå genom den blockerade vägen.
Varför blockerar Norge spelsajter?
Norges spelmarknad är strikt reglerad och myndigheterna vill begränsa tillgången till spelbolag som saknar tillstånd att erbjuda sina tjänster på den norska marknaden. DNS-blockering är ett av verktygen som används för att göra detta.
Norge har tidigare arbetat med begränsningar kring betalningar och marknadsföring. Med DNS-blockering flyttas även detta över till själva internetanslutningen. Genom att begränsa åtkomsten till webbplatser kan de begränsa norska internetanvändare istället för att enbart rikta åtgärder mot spelbolaget.
Resultatet för användare blir ganska enkelt. När personen försöker gå in på en spelsajt som är blockerad kommer det vanligtvis framgå att den är blockerad. På så sätt blir det tydligt att det inte handlar om ett tekniskt fel på webbplatsen.
Hur bestäms vilka sajter som blockeras?
Det är inte internetleverantörerna själva som väljer vilka webbplatser som ska omfattas av blockeringen. Det är norska myndigheter som tar beslutet och internetleverantörernas uppgift blir sedan att genomföra blockeringen. Innan en sajt blockeras behöver myndigheten göra en bedömning av om den riktar sig till den norska marknaden. Det kan exempelvis handla om hur tjänsten marknadsförs och om innehållet tydligt vänder sig till norska spelare.
Det innebär att en utländsk spelsajt inte automatiskt blockeras enbart för att den går att hitta på nätet. Det behöver finnas en koppling till den norska marknaden och myndigheten gör en bedömning innan ett beslut fattas. På så sätt finns det en process bakom vilka domäner som hamnar i blockeringen.
När en webbplats omfattas av ett beslut behöver internetleverantörerna lägga till den i sina blockeringssystem. Det gör DNS-blockeringen till en kombination av reglering och teknik. Myndigheten fattar beslutet medan internetleverantörerna ansvarar för den tekniska delen som gör att användarna får upp blockeringen.
Internationella spelsajter finns fortfarande kvar
Trots DNS-blockeringen har inte att den internationella spelmarknaden försvunnit för norska internetanvändare. Information om internationella spelbolag finns fortfarande på nätet och intresset för marknaden finns kvar.
Det visar också en av svårigheterna med att reglera tjänster på internet. Ett spelbolag kan vara registrerat och ha sin tekniska verksamhet i ett annat land samtidigt som dess webbplats kan nås från stora delar av världen. Nationella myndigheter måste därför hitta metoder som fungerar inom de delar av infrastrukturen som de kan påverka. DNS-blockering är en sådan metod eftersom den gör vissa webbplatser mindre lättillgängliga från Norge, och utan att Norge behöver kontrollera själva webbplatsen eller servern på den.
Teknik har blivit en del av regleringen
Norges DNS-blockering visar hur teknik kan användas för att kontrollera vilka spelsajter som går att nå i landet. För användaren märks det mestadels genom att en webbplats som tidigare gick att besöka inte längre går att öppna på samma sätt.
Bakom själva blockeringen finns ett system där både DNS och internetleverantörerna spelar en viktig roll. När en spelsajt ska blockeras är det internetleverantörerna som ser till att den inte längre går att nå på vanligt sätt. Tekniken har därför blivit en viktig del av hur Norge reglerar spelmarknaden på nätet.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att en DNS-blockering inte innebär att själva webbplatsen försvinner från internet. Den kan fortfarande finnas kvar och fungera som vanligt i andra länder. Norge begränsar istället åtkomsten till sajten för norska användare, vilket är anledningen till att DNS-blockeringen kan beskrivas som en teknisk mur. Tekniken har alltså fått en större roll i spelregleringen.
