Techjättarnas växande inflytande i USA får svenska investerare att satsa på deras framgång. Samtidigt skärper EU regelverket för att hålla deras framfart i schack.
De som följt valet i USA har sett hur landets politik blivit allt mer sammanflätad med Big Techs intressen. När makthavare och techmiljardärer står sida vid sida blir det tydligt att Silicon Valley inte bara driver innovation – de färgar också politiska beslut.
På andra sidan Atlanten förbereder sig Europa för vad som väntar. EU står redo med ett förnyat regelverk och har redan delat ut miljardböter till Meta för att sätta gränser för techjättens framfart. Målet är att begränsa möjligheterna till datainsamling och förhindra monopolbildning. Med lagar som GDPR och den nyligen införda Digital Markets Act visar Europa att frihet på marknaden inte är detsamma som frihet från ansvar.
Några som inte verkar dela EU-topparnas oro är svenska sparare. Enligt Statistiska centralbyrån har svenska investerare placerat över 3 200 miljarder kronor i amerikanska aktier. Vid utgången av juni 2024 hade det svenska innehavet ökat till 3 239 miljarder – en uppgång på hela 19 procent på bara sex månader. Det är en imponerande summa och ett tydligt tecken på det växande intresset för amerikanska bolag. Mycket av kapitalet är investerat i Big Tech – samma företag som EU nu försöker reglera.
Att intresset ökar är knappast förvånande. Trumps höga importtullar, förändrade handelsavtal och Kinas nya AI-tjänst Deep Seek har visserligen skapat en oro på börsen. Men löften om tech-satsningar tycks väga upp. Analytikern Dan Ives spår i The Nation att Trumps återkomst till Vita huset kan bli en guldgruva för techbolag som Tesla, då statliga investeringar väntas skjuta i höjden. Även Reuters rapporterar att Trumps nyligen annonserade AI-satsning på 500 miljarder dollar driver upp intresset för aktier i bolag som kan spela en roll i att bygga upp tekniken.
Techbolagen ser inte med blida ögon på EU:s sanktioner. Som en markering mot Europa har Meta fördröjt lanseringen av flera produkter på den europeiska marknaden. Nu verkar de också uppmana Trump att agera på sina vägnar. Metas grundare Mark Zuckerberg har till och med liknat EU:s böter mot Big Tech vid tullar – en retorik som påminner om Trumps egna handelspolitiska argument. Det är en indirekt uppmaning till Washington att slå tillbaka mot EU:s regleringar.
Så hur långt kan och bör EU egentligen gå för att bromsa techjättarna? Å ena sidan drar sparare och konsumenter nytta av deras framgång. Å andra sidan finns en oro över deras växande inflytande. Kanske är den största paradoxen att många vill se ett Europa som sätter gränser, samtidigt som de investerar i samma företag som EU försöker reglera.
Frågan är vad som händer i längden. Är det hållbart för Europa att både reglera och investera i de stora techbolagen? Osäkerheten och turbulensen gör det svårt för investerare att veta hur de ska navigera på marknaden. Och vad som blir det långsiktiga svaret, det återstår att se.
Hans Selleslagh, finansiell expert, Freedom24
