EU-kommissionen arbetar med ett gemensamt system för att betygsätta datacenter utifrån bland annat energi- och vattenförbrukning. Syftet är att göra anläggningar jämförbara mellan länder och att sätta press på operatörerna att välja effektivare teknik.
En märkning för hela unionen
Den snabba utbyggnaden av datacenter som driver AI-tjänster har fått Bryssel att efterlysa en gemensam europeisk märkning. Tanken är att anläggningar ska rankas på en skala utifrån hur mycket el och vatten de förbrukar i förhållande till den verksamhet de bedriver, ungefär som energimärkning fungerar för vitvaror och byggnader i dag.
Rapporteringen ska bland annat ligga till grund för EU:s framtida hållbarhetsbedömning av sektorn. För operatörer innebär det att uppgifter som hittills ofta betraktats som affärshemligheter kan komma att bli offentliga och jämförbara.
Bakgrunden är att datacenterutbyggnaden accelererat kraftigt de senaste åren utan att myndigheter haft något enhetligt sätt att följa upp konsekvenserna. Utan gemensamma definitioner har det varit svårt att jämföra en anläggning i ett land med en i ett annat, eftersom operatörerna redovisat olika saker på olika sätt.
Vattnet blir den andra stora frågan
Elförbrukningen har dominerat debatten, men vattenanvändningen har seglat upp som ett minst lika laddat ämne. Kylning av stora serverhallar kräver betydande vattenvolymer, och siffror från Frankrike visar att landets datacenter förbrukade hundratusentals kubikmeter vatten under ett enskilt år. I regioner med återkommande torka har detta blivit en direkt konfliktfråga mellan operatörer och lokalbefolkning.
I Norden har frågan varit mindre framträdande tack vare tillgången på naturlig kyla, men i takt med att anläggningarna växer i storlek aktualiseras även här hur mycket vatten som faktiskt går åt och varifrån det tas.
Dagens mått räcker inte till
Branschen mäter i dag ofta effektivitet med nyckeltalet PUE, som visar hur stor andel av den totala energianvändningen som faktiskt når IT-utrustningen. Svenska datacenter hör till de mest energieffektiva i världen mätt på det sättet. Problemet är att måttet inte säger något om vilken nytta som skapas med energin.
Svenskt Näringsliv har i en rapport argumenterat för att Sverige behöver komplettera med mått som kopplar energianvändning till faktiskt utfört arbete, exempelvis hur mycket AI-beräkning som utförs per watt. Först då blir det enligt rapporten möjligt att räkna på både ekonomi och klimatpåverkan på ett meningsfullt sätt.
Kraftig tillväxt i förbrukningen
Behovet av jämförbara siffror understryks av tillväxttakten. Analysföretaget Gartner räknar med att världens datacenter förbrukar omkring 565 terawattimmar el under 2026, en ökning med drygt en fjärdedel jämfört med föregående år. Effektbehovet väntas stiga från runt 104 gigawatt till 132 gigawatt under samma period, och nästan tredubblas fram till 2030. AI-optimerade servrar bedöms stå för närmare en tredjedel av datacentrens totala elförbrukning i år.
Sverige saknar en samlad strategi
Sverige har ännu ingen nationell strategi för datacenter, trots att frågan finns på den politiska agendan och att ansökningarna om nya elanslutningar växt kraftigt. Energimyndigheten hanterar delar av rapporteringen kopplad till EU-arbetet, men ansvaret för hur etableringar ska prioriteras mot annan industri är fördelat på flera myndigheter och kommuner. Branschföreträdare har efterlyst tydligare besked, inte minst eftersom investeringsbeslut av den här storleken har långa ledtider.
Frågan har blivit mer akut i takt med att flera stora AI-anläggningar planeras i norra Sverige, där tillgången på fossilfri el länge varit ett av landets tyngsta argument i konkurrensen om internationella etableringar. Samtidigt har lokala protester mot enskilda projekt visat att argumentet inte längre räcker på egen hand.
Vad märkningen skulle betyda för svenska aktörer
För svenska datacenteroperatörer kan en gemensam EU-märkning bli en konkurrensfördel. Kombinationen av kall årstidsklimat, hög andel fossilfri elproduktion och redan god energieffektivitet gör att svenska anläggningar sannolikt skulle placera sig väl i en jämförelse. Samtidigt innebär obligatorisk rapportering nya administrativa krav och att uppgifter som tidigare hållits internt blir tillgängliga för kunder, konkurrenter och kommuner. För svenska bolag som köper molntjänster ger märkningen på sikt en möjlighet att ställa mer precisa hållbarhetskrav i upphandlingar än vad som är möjligt i dag.
