Trots ambitiösa initiativ som Green Deal och Farm to Fork undermineras EU:s hållbarhetsmål av en handelspolitik som gynnar storskalig industrimat framför lokala, ekologiska alternativ. En ny rapport från Slow Food pekar på systemfel som hotar både bönder och klimatet – i Europa och globalt.
Ett system där pris går före planet
EU har länge positionerat sig som en föregångare i hållbarhetsfrågor, särskilt inom jordbruk och matproduktion. Men bakom gröna löften döljer sig ett ekonomiskt system där mat behandlas som vilken handelsvara som helst. Resultatet är att hållbart jordbruk konkurreras ut av billiga importer, och att de ekologiska och sociala kostnaderna för maten försvinner ur kalkylen.
– Bönder förväntas odla mat som är bra för både människa och miljö, men får samtidigt konkurrera med importerade produkter som inte uppfyller samma krav, säger Edward Mukiibi, ordförande för Slow Food.
Billig soja, dyr natur
Enligt Slow Food är efterfrågan på billig soja till europeiskt djurfoder en av de största orsakerna till avskogning i Latinamerika. I Brasiliens Cerrado-region ökade avverkningen med 43 % under 2024, och sojaodlingar tränger in på ursprungsfolkens marker. En rapport från 2023 visade att minst 500 sojaodlingar överlappar med urfolksområden motsvarande 75 000 hektar.
Samtidigt fortsätter EU att exportera miljöfarliga bekämpningsmedel till länder i det globala syd – kemikalier som är förbjudna inom unionen men tillåts säljas till länder med svagare regelverk.
– Det är hyckleri. Att förbjuda farliga ämnen här men exportera dem till andra delar av världen är inte bara oetiskt – det undergräver hela idén om global rättvisa, säger Mukiibi.
Bistånd i beroendeform
Även i Afrika och Asien märks effekterna av EU:s handelsmodell. I Västafrika har europeiska mjölkprodukter dumpats till priser som slår ut lokal produktion. I Ghana har småskaliga kycklingbönder svårt att konkurrera med importerat, subventionerat kött från Europa. Istället för att stödja lokal matproduktion riskerar dessa handelsflöden att skapa beroende och osäker livsmedelsförsörjning.
“Mirror measures” som lösning
Slow Food föreslår att EU inför så kallade spegelåtgärder – regler som kräver att alla importerade livsmedel uppfyller samma miljökrav som de inom EU. På så vis kan man förhindra att billiga och klimatfarliga produkter underminerar hållbara alternativ.
Andra åtgärder som föreslås är:
• Ett exportförbud för farliga bekämpningsmedel
• Skärpta krav på företagsansvar inom jordbrukssektorns leverantörskedjor
• Investeringar i lokala livsmedelssystem och korta distributionsvägar
• Avskaffande av handelsavtal som EU-Mercosur, som belönar avskogning och exploatering
En rättvis handelspolitik är möjlig
Slow Food menar att rättvis matproduktion inte bara handlar om jordbrukspolitik – det är en fråga om makt, rättvisa och framtiden för vårt matsystem. För att EU:s gröna mål ska bli verklighet måste handelspolitiken ses som en lika viktig del i klimatkampen.
– Frågan är inte om vi har råd att förändra systemet. Frågan är om vi har råd att låta bli, avslutar Mukiibi.
