Klimatförändringarna riskerar att radera ut stora delar av det globala arbetet för bättre folkhälsa. En ny omfattande studie visar att stigande temperaturer leder till en markant ökning av fysisk inaktivitet, vilket beräknas orsaka uppemot 700 000 extra dödsfall årligen fram till år 2050. Särskilt utsatta är låg- och medelinkomstländer i tropiska regioner där värmen nu når kritiska nivåer för vad människokroppen klarar av vid ansträngning.
Fysisk inaktivitet är redan idag en av de största riskfaktorerna för icke-smittsamma sjukdomar och ligger bakom cirka fem procent av alla dödsfall bland vuxna globalt. Nu visar forskning publicerad i The Lancet Global Health att det finns ett direkt och oroväckande samband mellan antalet varma månader och hur mycket vi rör på oss.
Genom att analysera data från 156 länder mellan åren 2000 och 2022 har forskare kunnat fastställa att varje extra månad med en medeltemperatur över 27,8 grader ökar andelen fysiskt inaktiva vuxna med 1,44 procentenheter globalt. I låg- och medelinkomstländer är effekten ännu tydligare med en ökning på 1,85 procentenheter.
Miljarder i förlorad produktivitet
De ekonomiska konsekvenserna av att världen stannar av i värmen är omfattande. Studien prognosticerar att den klimatdrivna inaktiviteten kommer att kosta världsekonomin mellan 2,4 och 3,7 miljarder internationella dollar årligen i förlorad produktivitet fram till 2050.
– Värmeexponering skapar fysiologiska begränsningar genom ökad kardiovaskulär belastning och högre upplevd ansträngning, vilket skapar betydande barriärer för fysisk aktivitet utomhus, skriver forskarlaget i rapporten.
Särskilt kritiskt är läget i Centralamerika, Karibien, sydöstra Asien och delar av Afrika söder om Sahara. I dessa regioner förväntas den fysiska inaktiviteten öka med över 4 procentenheter i takt med att antalet extremt varma dagar blir fler.
Ojämlikhet i förmågan att anpassa sig
Studien belyser en djup ojämlikhet i hur klimatförändringarna slår mot hälsan. Medan höginkomstländer ofta har infrastruktur för att flytta aktiviteter inomhus till luftkonditionerade miljöer, saknas dessa möjligheter i stora delar av världen.
– Utomhusarbetare, gatuförsäljare och jordbrukare kan inte enkelt flytta sin fysiska ansträngning till svalare timmar. Dessutom saknar kvinnor och ungdomar ofta tillgång till klimatkontrollerade platser för motion, konstaterar forskarna.
Resultaten visar även att kvinnor och äldre är mer känsliga för extremvärmen. Kvinnor uppvisar en högre ökning av inaktivitet vid höga temperaturer jämfört med män, vilket delvis förklaras av skillnader i kroppens förmåga till svettning och värmereglering.
Behov av klimatsmart stadsplanering
För att motverka den negativa trenden efterlyser forskarna nu akuta åtgärder som går bortom enbart utsläppsminskningar. Det handlar om att bygga städer som främjar rörelse även i ett varmare klimat.
– Att prioritera värmeanpassad stadsdesign, subventionerade motionsanläggningar med svalka och riktad kommunikation om värmerisker är nödvändigt för att mildra de framväxande hälsobördorna, skriver forskarna.
Bland de föreslagna åtgärderna finns utbyggnad av skuggiga nätverk i städer, användning av reflekterande material på byggnader och integrering av vatteninslag i stadsmiljön för att sänka temperaturen lokalt och möjliggöra cykling och promenader.
Utan kraftfulla insatser riskerar de stigande temperaturerna att inte bara försämra människors hälsa direkt genom värmeslag, utan även indirekt genom att skapa en värld där det helt enkelt är för varmt för att leva ett aktivt liv.
