Frankrike har som första EU-land infört en åldersgräns på 15 år för sociala medier. Förbudet mot att skapa nya konton träder i kraft i samband med den franska skolstarten, medan befintliga konton som tillhör yngre användare stängs från januari nästa år.
Så fungerar den nya lagen
Lagen innebär att plattformar som Tiktok, Snapchat, Instagram och Facebook måste verifiera användarnas ålder och neka tillgång till alla under 15 år. Nya konton stoppas direkt från skolstarten, medan redan existerande konton omfattas efter en fyra månader lång övergångsperiod. Under den perioden ska plattformarna identifiera och stänga konton som tillhör yngre användare.
Lagpaketet innehåller även ett mobilförbud på franska gymnasieskolor. Mobiltelefoner har redan varit förbjudna i landets grundskolor sedan 2018, och den nya lagstiftningen utvidgar alltså förbudet till att omfatta även äldre elever.
Bred majoritet bakom beslutet
Lagförslaget klubbades igenom av båda kamrarna i det franska parlamentet under sommaren, i nationalförsamlingen med siffrorna 279 mot 81. Presidenten har beskrivit beslutet som ett avgörande steg för att skydda barn och unga på nätet, och har tidigare drivit frågan om att motsvarande regler bör införas på EU-nivå snarare än land för land.
Ett viktigt underlag för lagstiftningen var en rapport från den franska riskbedömningsmyndigheten Anses, publicerad tidigare i år, som pekade på skadliga effekter av sociala medier bland unga, med särskilt tydliga samband för flickor.
Åldersverifiering är den svåra biten
Den mest omdiskuterade frågan är hur ålderskontrollerna praktiskt ska genomföras. Frankrike försökte redan 2023 införa ett krav på föräldrars samtycke för användare under 15 år, men lagen fick begränsad effekt eftersom de tekniska förutsättningarna för att verifiera ålder saknades. EU-kommissionen har sedan dess tagit fram en app för åldersverifiering som flera medlemsländer, däribland Frankrike, testar.
Kritiker menar att robust åldersverifiering riskerar att kräva att alla användare, även vuxna, identifierar sig digitalt, vilket i sin tur väcker frågor om integritet och datainsamling. Förespråkarna hävdar att tekniken går att utforma så att bara ett åldersintervall bekräftas, utan att plattformen får tillgång till identitetsuppgifter.
En ytterligare komplikation är att lagen fortfarande kan komma att prövas mot den franska konstitutionen, en process som enligt bedömare skulle kunna fördröja delar av genomförandet. Plattformarna har samtidigt inte offentliggjort i detalj hur de tänker lösa verifieringen tekniskt, vilket gjort det svårt för utomstående att bedöma hur effektiv gränsen blir i praktiken.
Flera länder följer efter
Frankrike är först i EU men inte i världen. Australien införde under 2025 en 16-årsgräns som omfattar tio plattformar, däribland Instagram, Tiktok och Snapchat. Motsvarande lagstiftning är under beredning i bland annat Storbritannien, Grekland, Spanien och Danmark, och Europaparlamentet har tidigare uppmanat unionen att sätta gemensamma minimiåldrar för tillgång till sociala medier. Beslut om åldersgränser ligger dock fortfarande hos de enskilda medlemsstaterna.
Frågan utreds även i Sverige
I Sverige pågår en utredning om liknande regler, men något färdigt lagförslag finns ännu inte. Debatten här har i hög grad handlat om avvägningen mellan skyddet för unga och risken att bred åldersverifiering försvagar den digitala integriteten för hela befolkningen. Svenska plattformsföretag och branschorganisationer har efterlyst gemensamma europeiska regler snarare än nationella särlösningar, med argumentet att fragmenterade krav gör efterlevnaden både dyrare och mer osäker.
Samtidigt har frågan fått ny aktualitet genom undersökningar som visar att svenska ungdomar i hög grad använder digitala tjänster för personliga samtal och stöd, vilket enligt flera experter gör att diskussionen behöver handla om mer än enbart tid framför skärmen.
Vad förändringen betyder för svensk teknikbransch
För svenska bolag som driver plattformar, appar eller communityfunktioner med användare i Frankrike innebär lagen konkreta krav på att kunna verifiera ålder redan vid registrering. Även bolag som inte primärt riktar sig till unga kan omfattas om tjänsten har sociala funktioner. Utvecklingen pekar dessutom mot att åldersverifiering blir en tjänstekategori i sig, vilket öppnar en marknad för svenska identitets- och e-legitimationsleverantörer som redan har erfarenhet av digital identifiering i stor skala.
