Längre pollensäsonger, starkare allergiska reaktioner och till och med dödliga händelser. Ny forskning visar hur klimatförändringar inte bara ökar mängden pollen – utan också orsakar extrema allergirelaterade incidenter kopplade till åskväder.
En blåsig novemberkväll 2016 i Melbourne förvandlades en vanlig storm till ett dödligt kaos. Åskvädret sög upp miljarder pollenkorn från växtligheten, som sedan krossades till mikroskopiska partiklar och kastades tillbaka ner mot marken. Inom en halvtimme fylldes stadens sjukhus med patienter som plötsligt fått svåra andningsproblem. Tio människor dog.
Detta var ett av de mest dramatiska fallen av så kallad ”åskastma” – en företeelse där åskväder splittrar pollenkorn i små allergiframkallande partiklar som snabbt tränger in i människors luftvägar. Och det är bara ett av flera exempel på hur ett varmare klimat förvandlar pollenallergier till ett allt mer allvarligt folkhälsoproblem.
Pollensäsongen blir längre och mer intensiv
Forskarna är eniga: klimatförändringarna påverkar både när pollensäsongen startar och hur länge den varar. I takt med att vintrarna blir mildare och växtsäsongen förlängs, förlängs också tiden då människor exponeras för pollen.
– Du får symptom tidigare på året och under en längre period, säger Elaine Fuertes, miljöhälsoforskare vid Imperial College i London, till BBC.
I Nordamerika har pollensäsongen för vissa växter, som den starkt allergiframkallande ambrosian, förlängts med upp till 25 dagar under en 20-årsperiod. En enda ambrosiaväxt kan producera över en miljard pollenkorn – och den sprider sig snabbt till nya kontinenter.
Klimatförändringarna ökar pollenhalten i luften
Det är inte bara pollensäsongens längd som förändras. Mängden pollen ökar också kraftigt – i USA har pollenhalterna stigit med 46 procent mellan 1990- och 2000-talet. En förklaring är att ökade halter av koldioxid i atmosfären får många växter att växa snabbare och producera mer pollen.
– Varje gång vi ökade koldioxidnivåerna i experimenten, svarade växterna med att producera mer pollen – och ibland en mer allergiframkallande variant, säger Lewis Ziska, professor vid Columbia University och författare till boken Greenhouse Planet.
Extrema händelser: när pollen blir farligt
En av de mest skrämmande konsekvenserna av klimatförändringarna är kopplingen mellan åskväder och allergi. Vid åskastma splittras pollenkorn av regn, blixtar och fukt i stormmoln, vilket skapar en explosion av små partiklar som snabbt når människors lungor. Effekten kan vara livshotande, även för personer utan tidigare allergidiagnos.
– Det var ett katastrofalt och helt unikt evenemang, säger Paul Beggs, miljöhälsoprofessor i Sydney om åskastma-incidenten i Melbourne.
Vad kan göras?
Enligt forskarna krävs drastiska åtgärder. Minskade koldioxidutsläpp är ett första steg. Men även stadsplanering kan göra skillnad – till exempel genom att välja trädslag med mindre allergiframkallande pollen. Historiskt har vissa städer till och med haft anställda som rensade bort ambrosia.
– Vi måste absolut göra våra städer grönare – men vi måste göra det på ett genomtänkt sätt, säger Elaine Fuertes.
Ytterligare en åtgärd är att förbättra övervakningen av allergener i luften. Idag är tillgången till realtidsdata för pollen ofta begränsad – något forskarna vill ändra på.
Framtidens pollensäsong – upp till två månader längre
Om inga förändringar sker kan pollensäsongen i slutet av detta sekel börja upp till 40 dagar tidigare och sluta 15 dagar senare – vilket kan innebära två extra månader av besvär för allergiker. Och ännu fler riskerar att bli allergiska när nya invasiva arter sprider sig till tidigare opåverkade regioner.
– Vi har nu tydliga bevis på att klimatförändringarna påverkar människors hälsa. Och mer är att vänta, säger Paul Beggs.
