Med avancerade logistiklösningar, ballistiska innovationsprogram och statliga vapenteknikbolag i spetsen har Serbien på bara sex månader 2025 exporterat mer militärteknik till Israel än under hela föregående rekordår. En granskning avslöjar hur både teknik och tyst diplomati driver den serbiska vapenindustrin – trots offentliga utfästelser om exportstopp.
Försvarsindustri på teknisk offensiv
Bakom den snabba tillväxten i Serbiens export till Israel står bland andra Jugoimport-SDPR – ett statligt bolag som kombinerar vapentillverkning med sofistikerad logistikteknik. Med hjälp av digitala distributionssystem, AI-stödd lageroptimering och realtidsbaserad exportkontroll har bolaget effektiviserat både produktion och leveranskedjor.
Exporterna har omfattat granater, artillerisystem och raketammunition – alla teknologier med hög innovationsgrad och lång räckvidd. Även privata aktörer som EDePro och CPR Impex, specialiserade på raketdrift och ballistisk simulering, har varit nyckelleverantörer till israeliska säkerhetsbolag med nära band till IDF.
Flygdata och öppna logistikspår
Den mest fascinerande teknologiska insikten i granskningen är hur öppna data-verktyg som Flightradar24, ADS-B Exchange och andra realtidsverktyg har möjliggjort civilsamhällets inblick i en annars hemligstämplad försvarslogistik.
BIRN och Haaretz kunde kartlägga minst 16 militära flygningar från Belgrad till Nevatim-basen i Israel under första halvåret 2025. Dessa transporter skedde i huvudsak med Boeing 747-plan från Israel Aerospace Industries – en typ av fraktlösning optimerad för tunga vapensystem och känslig lasthantering.
Detta visar hur civilt tillgänglig övervakningsteknik utmanar den militära sekretessen, och hur realtidsdata blir ett kraftfullt verktyg i journalistikens tjänst.
Vapenteknikens exportdiplomati
Serbiens teknologiska försvarsutveckling har länge varit ett prestigeprojekt. Landet har byggt upp sin försvarsindustri kring tekniskt avancerad ammunition, robotik, obemannade farkoster (UAV) och riktad energi. Under 2025 har denna tekniska kompetens – oavsett om den stannar i laboratoriet eller skeppas utomlands – blivit en geopolitisk handelsvara.
Trots att president Aleksandar Vučić i juni deklarerade ett tillfälligt exportstopp av militär utrustning till Israel, vittnar ny logistikdata om att exporten fortsatte. Flygplan som lämnat Belgrad med okänd last landade kort därefter på Nevatim-basen – en av Israels mest strategiska nav för raketsystem och avancerad försvarsteknik.
AI, ballistik och etiska gränser
En särskilt kontroversiell punkt gäller EDePro, ett serbiskt bolag som utvecklar raketmotorer och ballistiska lösningar för både civilt och militärt bruk. Deras teknik har, enligt läckta dokument, sålts till israeliska företag med kontrakt till IDF.
Det väcker frågan: var går gränsen för ansvar när avancerad vapenteknik, driven av AI och automation, riskerar att användas i konflikter med stor civil påverkan? Frågan blir alltmer brännande i takt med att teknik flyter fritt över gränser – långt snabbare än diplomatin hinner reglera.
Teknologi som transparensvapen
Det mest anmärkningsvärda i hela granskningen är att det inte är visselblåsare, utan teknik, som avslöjar flödena. Realtidsdata från flygradar, öppna källor, logistik-API:er och satellitbilder visar en ny form av teknisk journalistik – där övervakningens verktyg används till att synliggöra de som annars döljer sig bakom sekretess.
Det skapar också ett teknologiskt moraliskt dilemma: samma teknik som möjliggör leveranserna – såsom AI-optimerad fraktplanering och ballistisk precision – används nu också för att ifrågasätta dem.
