Vid Stockholms universitet arbetar forskarna Pål Stenmark och Geoffrey Masuyer med att omkonstruera botulinumtoxiner – ett av världens giftigaste ämnen – för att skapa säkrare och mer effektiva läkemedel mot kroniska sjukdomar och neurologiska tillstånd.
Från gift till läkemedel
Botulinumtoxiner är mest kända som ”Botox” inom estetiska behandlingar, men används redan idag i medicinska sammanhang. Forskargruppen vid Institutionen för biokemi och biofysik (DBB) har nu tagit fram en prototyp av en ny variant som binder bättre till mänskliga receptorer och verkar längre än dagens preparat.
– Vi har utvecklat en version som troligen har längre effekt, vilket innebär färre injektioner för patienter, särskilt de med kroniska besvär. Det kan ge både bättre behandlingsresultat och höjd livskvalitet, säger Geoffrey Masuyer.
Finansiering för vidare utveckling
Projektet har beviljats 2,5 miljoner kronor i finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och SciLifeLabs Proof of Concept-program. Målet är att ta fram nya terapeutiska toxiner för behandling av neuromuskulära sjukdomar.
– Det kan vara svårt att förklara ibland, för många tänker bara på estetiska ingrepp. Men vi kan redan idag behandla både vuxna och barn med olika neurologiska sjukdomar, och i framtiden kanske ännu fler, säger Pål Stenmark.
Broar mellan forskning och marknad
Arbetet har väckt intresse från läkemedelsindustrin, men forskarna betonar att steget från upptäckt till färdigt läkemedel är långt ifrån självklart.
– Inom akademin lär vi oss att fokusera på upptäckter, inte på patent eller affärsplaner. Men ingen patient kommer någonsin få nytta av forskningen om vi inte tar de stegen, säger Stenmark.
Med stöd från innovationskontor som KI Innovations och Stockholms universitets innovationskontor har forskarna kunnat navigera i den kommersiella miljön, ansöka om patent vid rätt tidpunkt och lära sig kommunicera sin vetenskap på ett mer patientorienterat sätt.
Vill inspirera fler forskare
Stenmark och Masuyer hoppas att fler forskare vågar se sig själva som innovatörer.
– Alla vid ett universitet är innovatörer, det handlar bara om att någon ställer rätt frågor och guidar genom processen, säger Stenmark.
Han menar att innovationsstödet på Stockholms universitet behöver bli mer synligt för att fler ska våga satsa på tillämpade projekt.
– Om vi vill att vår forskning ska göra verklig nytta i samhället behöver vi fortsätta bygga broar mellan akademi och näringsliv – och Stockholm är en fantastisk plats att göra det på, säger Geoffrey Masuyer.
