En fri teatergrupp i Stockholm har premiärat en föreställning där publiken agerar statister i en långfilmsinspelning som sker live på scen. Filmen ska därefter färdigställas med hjälp av AI-verktyg, ett tillvägagångssätt som gruppen beskriver som Sveriges första i sitt slag och som väcker frågor om var gränsen mellan scenkonst och film egentligen går i en tid då AI blir en allt vanligare del av kulturproduktionen.
Föreställningen som blir en filminspelning
I det avskalade scenrummet bär skådespelarna till en början enkla helkroppsdräkter som senare under föreställningen förvandlas till tidstypiska kostymer inför kameran. Publiken, som suttit med som åskådare, blir samtidigt en del av filmens statistscener. Enligt de två personerna bakom verket handlar föreställningen om en undersökning av de overklighetskänslor som AI-teknikens snabba utveckling väcker hos många människor, ett tema som gruppen menar passar särskilt väl att gestalta genom att låta gränsen mellan det iscensatta och det äkta suddas ut på scenen.
Filmen dröjer till nästa år
Trots att inspelningen sker under själva föreställningen dröjer det färdiga resultatet. Den färdigställda långfilmen, där AI-verktyg används för att bearbeta och komplettera det inspelade materialet, väntas inte vara klar förrän i slutet av nästa år. Det ger gruppen gott om tid att experimentera med hur AI kan användas för att sy ihop material som filmats under flera olika föreställningstillfällen till en sammanhängande berättelse.
Del av en bredare diskussion inom scenkonsten
Projektet ansluter till en pågående diskussion inom svensk scenkonst om hur AI ska hanteras, både som verktyg och som tema. Företrädare för branschen har tidigare lyft fram att scenkonsten kan komma att stärkas snarare än hotas av en alltmer AI-genererad kulturkonsumtion, eftersom teatern erbjuder något som AI inte kan ersätta: upplevelsen av att se riktiga människor göra något tillsammans i realtid, i samma rum som publiken. Samma resonemang förs ofta fram om biografupplevelsen, som på liknande sätt bygger på ett kollektivt, äkta ögonblick.
Sverige har redan tidigare sett experiment med AI inom scenkonsten, bland annat en föreställning byggd kring ett manus skrivet nästan helt av AI, som beskrevs som fragmentarisk och improvisationsartad snarare än en sammanhållen berättelse. Den nya långfilmssatsningen skiljer sig genom att kombinera liveframträdande med efterbearbetad AI-teknik snarare än att låta AI generera själva innehållet från grunden.
Osäkerhet kring upphovsrätt och ersättning
Ett område som väntas bli en central fråga när filmen väl färdigställs är hur upphovsrätt och ersättning ska hanteras för skådespelare vars insatser bearbetas och kompletteras med AI-genererat material i efterhand. Frågan är inte unik för det här projektet utan speglar en bredare osäkerhet inom hela film- och scenkonstbranschen om hur avtal ska utformas när AI används i produktionsprocessen, ett område där varken svensk eller internationell lagstiftning ännu hunnit i kapp den tekniska utvecklingen fullt ut.
Ekonomiska förutsättningar för fria grupper
För fria teatergrupper, som ofta arbetar med begränsade budgetar jämfört med de stora institutionsteatrarna, kan AI-baserad efterbearbetning också innebära nya ekonomiska möjligheter. Om tekniken gör det möjligt att producera filmiskt material av hög kvalitet utan de kostnader som normalt förknippas med traditionell filmproduktion, kan fler mindre aktörer inom svensk kultursektor få tillgång till uttrycksformer som tidigare varit förbehållna större produktionsbolag med betydligt större budgetar.
Vad projektet betyder för svensk kulturbransch
Oavsett hur den färdiga filmen tas emot när den väl har premiär pekar projektet på en bredare trend inom svensk kultursektor, där AI alltmer utforskas som ett kompletterande verktyg snarare än ett hot mot det konstnärliga hantverket. För svensk film- och scenkonstbransch, som redan brottas med frågor om finansiering och publiksiffror, kan den här typen av experiment bidra till att positionera Sverige som ett land där ny teknik och traditionellt scenkonstnärligt kunnande utvecklas tillsammans snarare än i konkurrens med varandra.
