Ett svenskt bolag som utvecklat AI-baserad journalföring för vården har på kort tid blivit en av de mest spridda teknikleverantörerna inom svensk hälso- och sjukvård. Tekniken lyssnar på patientsamtal, transkriberar dem och skapar utkast till journalanteckningar automatiskt. Samtidigt pågår en formell granskning av hur inspelningarna hanteras, en process som fått ny aktualitet i takt med att EU:s regler för högriskklassad AI inom vården nu gäller fullt ut.
Från idé till landets vårdcentraler på tre år
Bolaget grundades 2023 och har sedan dess vuxit till att användas av över tusen vårdgivare i Sverige och övriga Europa, bland dem flera av de största privata vårdkoncernerna samt delar av den brittiska sjukvården. Tekniken har tagits emot väl av många läkare, som enligt undersökningar i genomsnitt lägger nästan en tredjedel av sin arbetstid på administration. Genom att låta AI sköta grundstrukturen i journalanteckningen, som läkaren sedan granskar och godkänner, hoppas vårdgivarna kunna frigöra mer tid för patienterna.
Under det senaste året har bolaget även gjort sin första större regionala upphandling i Sverige, med ett tvåårigt avtal som omfattar tusentals licenser inom primärvården, samt genomfört ett förvärv av en nederländsk branschkollega för att stärka sin ställning på den europeiska marknaden.
Granskning fokuserar på korrekthet och patientsäkerhet
I maj inledde Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) en formell granskning av hur tekniken används i praktiken. Huvudfokus för myndighetens tillsyn är hur korrekt AI-tjänsten transkriberar patientsamtal och hur man säkerställer att korrekta uppgifter skrivs in i journalanteckningen. Enligt IMY granskas både själva tekniken och om det finns en tillräcklig organisation på plats för att åtgärda eventuella fel. Dessutom tittar myndigheten på hur regionen undviker att AI-modellen förändras oavsiktligt över tid.
Vid sidan av IMY:s formella granskning av systemets tillförlitlighet lyfter kritiker även fortsättningsvis frågor om patientintegritet. Eftersom hela patientbesöket i praktiken spelas in när verktyget används, menar flera bedömare att kraven på tydligt samtycke och information förblir viktiga frågor i takt med att tekniken rullas ut brett.
Bolaget har tagit in betydande riskkapital under sin uppbyggnad, med en stor investerare i ryggen, vilket bidragit till den snabba skalningen. Just den snabba tillväxten har enligt flera bedömare gjort att tillsynen kommit efter, ett mönster som är vanligt när ny teknik sprids fortare än regelverken hinner anpassas.
Nya EU-regler skärper kraven ytterligare
Sedan den 2 augusti klassas AI-system inom hälso- och sjukvård som högrisk fullt ut enligt EU:s AI-förordning, vilket innebär skärpta krav på transparens, mänsklig tillsyn och dokumentation. En del av regelverket slår fast att patienter har rätt att veta om AI används i den egna vården, en rättighet som blir särskilt relevant i ljuset av den pågående utrullningen av just journalförings-AI.
Flera svenska AI-projekt inom vården har redan tidigare försenats av dataskyddsfrågor. Ett exempel som lyfts fram är hur det tog över ett år för en region att få etikgodkännande för att använda anonymiserad patientdata i ett forskningsprojekt, en fördröjning som ofta jämförs med snabbare regelverk i andra länder.
Möjlig lösning med lokal databehandling
En teknisk lösning som diskuteras för att förena innovationstakt med patientintegritet är federerad inlärning, där AI-modeller tränas lokalt på varje sjukhus utan att patientdata någonsin lämnar den egna organisationen. Modellernas samlade lärdomar delas sedan vidare utan att känslig rådata exponeras utanför vårdgivarens system, vilket skulle kunna minska flera av de integritetsrisker som brukar förknippas med AI i vården.
Stor potential för svensk exportindustri
Trots turbulensen ser branschen fortsatt stor potential i svensk hälsoteknik. Den globala marknaden för digital hälsa väntas omsätta motsvarande hundratals miljarder dollar de kommande åren, och svenska bolag som lyckas kombinera innovationstakt med starkt dataskydd bedöms kunna positionera Sverige som en ledande exportör inom området, med tillgång till en befolkning som redan är van vid digitala vårdtjänster och en infrastruktur med personnummer och omfattande hälsoregister.
Vad utvecklingen betyder för svensk sjukvård
För svenska vårdgivare innebär myndighetsgranskningar och de nya EU-kraven tillsammans en tydlig signal: AI kan effektivisera administrationen, men bara om patientsäkerheten, tillförlitligheten och patienternas rätt till information hanteras minst lika noggrant som själva tekniken. Hur den pågående utvecklingen och tillsynen landar väntas få stor betydelse för hur snabbt liknande AI-verktyg kan rullas ut i resten av den offentliga vården framöver.
