Svenska arbetsplatser ligger efter sina nordiska grannar när det gäller att sätta regler för hur AI får användas i arbetet. Det visar en rapport baserad på en undersökning bland drygt 3 000 kontorsarbetare i Sverige, Danmark och Finland.
Sverige sticker ut negativt
I undersökningen uppger 14 procent av de svenska medarbetarna att deras arbetsgivare helt saknar interna riktlinjer för AI-användning. Motsvarande siffra är 10 procent i Danmark och 7 procent i Finland. Skillnaden är tillräckligt stor för att rapportförfattarna ska beskriva Sverige som svagast i Norden på området.
Även efterlevnaden skiljer sig åt. Av de svenska medarbetarna uppger 63 procent att de alltid följer arbetsgivarens AI-regler, jämfört med 68 procent i Finland och 71 procent i Danmark. Till detta kommer ett kommunikationsproblem: 11 procent av de svenska medarbetarna vet helt enkelt inte om deras arbetsgivare har några riktlinjer alls.
Tydliga regler ökar användningen
Ett av rapportens mer överraskande resultat är att riktlinjer inte tycks bromsa AI-användningen utan tvärtom hänger ihop med att fler faktiskt använder tekniken. I de länder där medarbetarna i högre grad följer arbetsgivarens AI-regler är också användningen i arbetet mer utbredd.
Tolkningen som förs fram är att osäkerhet om vad som är tillåtet gör att medarbetare avstår helt, eller använder tekniken i skymundan. Båda alternativen är problematiska för arbetsgivaren: det första innebär utebliven produktivitet, det andra att användningen sker utanför organisationens kontroll.
Kopplingen till obehag inför tekniken
Resultatet ligger nära en annan svensk undersökning som visat att drygt en femtedel av landets yrkesverksamma känt obehag eller skam över att använda AI i arbetet, med högre andelar bland kvinnor och yngre medarbetare. Den vanligaste utlösande faktorn var att använda AI för kreativa uppgifter, tätt följt av osäkerhet kring om tekniken över huvud taget var tillåten på arbetsplatsen.
Bilden som växer fram är att frånvaron av tydliga regler inte skapar frihet utan tveksamhet, och att medarbetare i avsaknad av besked tenderar att gissa sig fram till vad som är acceptabelt.
Skuggbruk skapar säkerhetsrisker
När AI-användning sker utan arbetsgivarens kännedom uppstår konkreta risker. Säkerhetsbranschen har rapporterat att en betydande andel av de instruktioner som skickas från företagsnätverk till AI-tjänster innehåller potentiellt känslig information, där personuppgifter är den vanligaste kategorin, följt av finansiella uppgifter och information om nätverk och IT-infrastruktur. Utan riktlinjer och tekniska kontroller är det svårt för en organisation att ens veta vilka tjänster som används.
Mätningar visar att organisationer i genomsnitt använder ett åttiotal olika AI-verktyg parallellt under en månad, ofta utan att IT-avdelningen har en samlad bild. Spridningen gör att en policy som bara nämner ett eller två godkända verktyg snabbt blir inaktuell.
Regelverket skärper kraven successivt
EU:s AI-förordning införs stegvis och ska vara fullt tillämpad 2027. För arbetsgivare innebär det att interna riktlinjer inte längre bara handlar om produktivitet och kultur utan även om regelefterlevnad, särskilt inom områden som klassas som högrisk. Rekrytering och urval hör dit, vilket gör HR-funktionen till en av de avdelningar där kraven blir tydligast.
Parallellt pekar arbetsmarknadens parter på att den största förändringen handlar om ändrade arbetsuppgifter och nya kompetenskrav snarare än att jobb försvinner. Bristen på aktuell statistik gör dock att det är svårt att utforma träffsäkra insatser för kompetensutveckling, något flera fackförbund lyft som ett problem.
Vad resultaten betyder för svenska arbetsgivare
För svenska arbetsgivare pekar rapporten mot att en AI-policy bör betraktas som ett verktyg för att möjliggöra användning snarare än att begränsa den. Praktiskt handlar det om att slå fast vilka verktyg som är godkända, vilka uppgifter som aldrig får matas in, när mänsklig granskning krävs och vem som ansvarar för resultatet. Lika viktigt är att riktlinjerna faktiskt kommuniceras: att en policy existerar hjälper föga om drygt en av tio anställda inte känner till den. Arbetsgivare som får ordning på detta tidigt får enligt rapporten både högre användning och lägre riskexponering än de som avvaktar.
