Sverige placerar sig sämst i Norden när det gäller intern styrning av artificiell intelligens på arbetsplatsen. Var sjunde svensk kontorsarbetare uppger att deras arbetsgivare helt saknar riktlinjer för hur AI får användas, vilket är dubbelt så många som i grannlandet Finland.
Sverige svagast i Norden på AI-styrning
En ny Sifo-undersökning från AI- och datatransformationsbolaget Solita visar på påtagliga brister i svenska företags hantering av den nya tekniken. Rapporten, som bär namnet ”How AI is transforming Nordic work life 2026”, visar att 14 procent av de svenska kontorsarbetarna saknar interna riktlinjer för AI-användning. Motsvarande siffra för Danmark är 10 procent, medan Finland sticker ut positivt där endast 7 procent uppger att regler saknas.
Utöver bristen på policyer finns det även ett utbrett kommunikationsproblem på de svenska arbetsplatserna. Elva procent av de tillfrågade svenskarna svarar att de överhuvudtaget inte vet om deras arbetsgivare har några AI-riktlinjer eller inte.
Ökade krav i och med EU-lagstiftning
Den bristande styrningen kommer i en tid då kraven utifrån skärps markant. EU:s nya AI-förordning, EU AI Act, har börjat tillämpas i etapper och ska vara fullt införd under nästa år. Det innebär att pressen ökar på arbetsgivare att ha full kontroll över vilka verktyg som används i verksamheten, hur data hanteras samt vilken kompetens medarbetarna besitter.
– Många svenska företag har fokuserat på att komma i gång med AI snabbt, men har inte gjort det nödvändiga förarbetet. Resultatet är att medarbetarna experimenterar utan ramar, vilket skapar både säkerhetsrisker och osäkerhet om wat som faktiskt är okej att göra på jobbet. När regelverket dessutom nu skärps blir bristen på styrning en konkret affärsrisk, säger Rebecca Hammel, SVP AI & Cloud Development på Solita Sverige.
Sverige släpar även efter när det gäller att faktiskt följa de regler som finns. Endast 63 procent av svenskarna uppger att de alltid följer arbetsgivarens AI-regler, jämfört med 68 procent i Finland och 71 procent i Danmark.
Tydliga riktlinjer ökar användningen
Rapporten slår samtidigt hål på en utbredd myt inom näringslivet: att strikta ramar och regler skulle hämma innovation och användning. Sanningen tycks snarare vara den motsatta.
Danmark, som har högst efterlevnad av sina riktlinjer, uppvisar också den högsta AI-användningen i studien. Där använder 65 procent generativ AI i sitt arbete, och nästan var fjärde medarbetare använder det dagligen. I Sverige är motsvarande siffra för daglig användning endast 14 procent.
– Det är den största missuppfattningen vi möter hos svenska företagsledare just nu. Riktlinjer ses som något som bromsar, men undersökningen pekar på motsatsen. När medarbetarna vet vad de får göra vågar de experimentera mer och investera tid i att lära sig verktygen ordentligt. Det är otydligheten, inte riktlinjer, som faktiskt bromsar, säger Rebecca Hammel.
Finland visar att snabb förändring är möjlig
Att vända den negativa trenden behöver dock inte ta lång tid om frågan prioriteras av företagsledningen. Finland har på bara ett år lyckats minska andelen organisationer som saknar AI-riktlinjer med två tredjedelar – från 21 procent till 7 procent.
Svenska företag har nu en kort tidsfrist på sig att strukturera upp sina interna processer innan de mest centrala delarna av EU:s nya lagstiftning träder i kraft på allvar.
