Att ta tillvara på hela fisken i stället för att bara använda filéerna har länge setts som en utmaning på grund av misstänkt konsumentmotsättning. En ny europeisk studie visar dock att det folkliga motståndet är ett minne blott – en överväldigande majoritet av svenskarna ställer sig nu positiva eller neutrala till livsmedel skapade av havets sidoströmmar.
Frågan om hur livsmedelsindustrin ska kunna minska sitt svinn och nå uppsatta klimatmål har fått ett nytt, hoppingivande svar. I en färsk undersökning, initierad av det nordiska foodtech-bolaget Hailia, har inställningen till mat producerad av biprodukter från filéering kartlagts. Resultatet slår hål på den gamla föreställningen om att konsumenter skulle vara skeptiska till att äta produkter baserade på tillvaratagna råvaror.
Hela 81 procent av de svenska deltagarna i studien uppger att de har en positiv eller neutral inställning till konceptet. Tydligast är stödet bland den yngre generationen, stadsbor och personer med högre utbildning. Förändringen öppnar upp helt nya kommersiella möjligheter för fiskförädlare och producenter som vill skapa mervärde av resurser som i dag ofta går förlorade.
Stor potential inom färdigmat och lunchserveringar
När de tillfrågade fick specificera var de helst möter denna typ av livsmedel, pekade en stor del på färdiga rätter, snabbmatskedjor och personalmatsalar. Särskilt stort är intresset inom lunchcatering, där 57 procent ser produkterna som ett välkommet inslag, medan endast 16 procent ställer sig negativa. Det finns även en stor öppenhet för att använda ingredienserna i den egna matlagningen hemma i köket.
Bland fördelarna lyfter konsumenterna fram att produkterna fungerar som en bra alternativ proteinkälla. Det blir lättare att få in mer fisk i vardagspusslet, samtidigt som det känns etiskt och hållbart att en större del av varje fångad fisk faktiskt blir till mat.
Enkla metoder bakom tillverkningen
Den största tveksamheten som framkom i undersökningen handlar om en oro för att maten ska vara alltför industriellt bearbetad eller konstgjord. Det finns dock en missuppfattning kring hur förädlingen går till. I praktiken handlar det om välkända mekaniska steg som att finfördela, blanda och tillaga råvaran – processer som inte skiljer sig från hur man tillverkar vanliga köttbullar, falafel eller nuggets.
– Vi ser tydliga tecken på att svenska konsumenter är öppna för att ta in dessa produkter i sin vardag, men transparens är avgörande för att bygga ett varaktigt förtroende. Sidoströmmar hanteras med samma omsorg och kvalitetskrav som filéer, och själva processen är enkel och välbekant: förädling, kryddning, formning, tillagning. Inget som inte skulle ske i ett professionellt kök. När människor förstår det tenderar tveksamheten att försvinna. En majoritet är redan med på tåget, färre än en av fem är negativt inställda, och gruppen i mitten behöver helt enkelt bli mer bekant med vad dessa produkter faktiskt är, och få chansen att smaka på dem, säger Michaela Lindström, vd för Hailia.
Bred acceptans i samhället
Även om unga stadsbor, barnfamiljer och miljömedvetna personer utmärker sig som extra positiva, visar studien att den goda inställningen sträcker sig över de flesta samhällsgrupper. I Sverige är det framför allt chanserna till ökad cirkularitet och minskad klimatpåverkan som engagerar konsumenterna.
– Vi trodde att unga stadsbor skulle vara mer mottagliga för nya livsmedelsprodukter, men vi har sett att svaren inte skiljer sig så mycket åt mellan olika åldersgrupper och socioekonomiska bakgrunder. Undersökningen visar att människor överlag har en positiv inställning till innovativa livsmedelsprodukter och att de ser fördelarna med att prova nya saker, fortsätter Michaela Lindström.
Undersökningen utfördes av Consumer Compass under våren och omfattade drygt 1 500 respondenter fördelade över Sverige, Tyskland och Storbritannien. Totalt fick deltagarna svara på ett omfattande batteri av frågor rörande allt från näringsvärde och hållbarhet till livsmedelssäkerhet.
