Nästan tre av tio svenska konsumenter har använt AI-assistenter som stöd i sitt shoppande under det senaste året. Bland de yngre är andelen betydligt högre, och fyra av tio kan tänka sig att låta tekniken hantera hela köpprocessen åt dem.
De yngre driver utvecklingen
Undersökningen, som genomförts av en internationell betal- och finansplattform, omfattar 2 000 svenska konsumenter och 500 handlare inom detaljhandeln. Av samtliga tillfrågade uppger 29 procent att de tagit hjälp av AI-tjänster i sitt köpbeteende. Bland den yngsta åldersgruppen är siffran 53 procent och bland dem födda på 1980- och 90-talen 41 procent.
Tillströmningen av nya användare fortsätter dessutom. Omkring 16 procent av de yngsta och 14 procent av mellangenerationen uppger att de började använda verktygen för första gången under det senaste året, vilket tyder på att kategorin ännu inte nått sitt tak.
Öppenhet för att lämna över hela köpet
Mer överraskande är hur många som är beredda att gå längre än att bara söka information. Totalt 41 procent av de tillfrågade säger sig vara öppna för att låta AI hantera hela kedjan från sökning till genomfört köp. Stödet är starkast bland dem födda på 1980- och 90-talen, där 46 procent kan tänka sig det, tätt följt av den yngsta gruppen på 44 procent.
Bland de äldsta är motståndet betydligt större. Bland dem födda under efterkrigstidens babyboom är det bara 17 procent som kan tänka sig att lämna över hela inköpet till en algoritm.
Bekvämlighet framför pris
Motiven handlar i hög grad om tidsbesparing snarare än om att hitta lägsta pris. Bland dem som redan använder assistenterna uppger 58 procent att tekniken hjälper dem att spara tid, och en lika stor andel att verktygen gör köpprocessen enklare. Andra svenska studier har visat att konsumenter använder fler ord när de söker via AI-assistenter, vilket tar längre tid i inledningen men effektiviserar resten av köpresan.
Nära en tredjedel av konsumenterna anser att AI skapar störst värde genom att snabba upp själva sökprocessen. Bland de yngsta fungerar verktygen dessutom som ett bollplank: en femtedel lyfter fram möjligheten att resonera med en AI inför ett köpbeslut som det mest värdefulla.
Kassan förblir mänsklig
Ett tydligt mönster i flera undersökningar är att svenskarna gärna använder AI för att söka, jämföra och inspireras, men drar sig för att låta tekniken slutföra själva betalningen. Trygghet, integritet och kontroll över betaluppgifter återkommer som de främsta invändningarna. Handlarna å sin sida är betydligt mer optimistiska: en stor majoritet uppger att de anser sig redo för AI-drivna köpflöden.
Internationella mätningar pekar åt samma håll. En betydande andel av konsumenterna säger att de aldrig skulle låta en AI hantera sina betaluppgifter, medan en mindre grupp är öppen för det förutsatt att de får granska varje transaktion innan den genomförs.
Transparens efterfrågas
Konsumenterna ställer samtidigt krav på tydlighet. Undersökningar från svensk e-handel har visat att omkring 60 procent vill se någon form av certifiering för trygg AI-användning, och att drygt 63 procent tycker det är viktigt att det klart framgår när de interagerar med en AI. Det senare sammanfaller med de transparenskrav i EU:s AI-förordning som började gälla i början av augusti.
Vad utvecklingen betyder för svenska handlare
För svenska e-handlare innebär skiftet att synligheten flyttar. När jämförelser och produktsökningar sker inuti AI-assistenter snarare än på handlarens egen sajt blir det avgörande att produktdata är strukturerad, komplett och maskinläsbar, ungefär som sökmotoroptimering en gång blev en egen disciplin. Samtidigt visar gapet mellan handlarnas optimism och konsumenternas försiktighet vid betalningen att investeringar bör riktas mot upptäckts- och jämförelsefasen snarare än mot att automatisera själva kassan. För svenska betaltjänstleverantörer ligger den kommersiella möjligheten i att bygga de kontroll- och godkännandeflöden som konsumenterna säger sig behöva innan de släpper taget.
