Svenska hushåll betalar 2,5 miljarder kronor om året i elektronikskatt för en lagstiftning som saknar politiska försvarare. En ny partienkät visar att fyra av åtta riksdagspartier vill avskaffa skatten helt, medan resten vill reformera den. Trots det breda motståndet har ingenting hänt under den gångna mandatperioden, vilket nu har fått branschen att starta en gemensam kampanj inför det stundande valet.
Den kritiserade elektronikskatten, formellt kallad lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, är unik för Sverige och saknar motsvarighet i resten av Europa. Skatten innebär i praktiken ett kännbart prispåslag för konsumenterna. När ett hushåll köper exempelvis en ny tv, ett kylskåp eller en tvättmaskin läggs 690 kronor extra på prislappen enbart i skatteavgift.
För att belysa frågan och samla opinion lanserar branschorganisationerna APPLiA och ElektronikBranschen nu kampanjsajten Elektronikskatt.se. I samband med lanseringen presenteras en kartläggning av riksdagspartiernas inställning, och resultatet visar att inte ett enda parti vill behålla skatten i dess nuvarande form.
– Det här är en skatt utan politiska försvarare. Inget riksdagsparti vill behålla den i nuvarande form, trots det betalar svenska hushåll 2,5 miljarder kronor om året. För många produkter är det 690 kronor extra när man köper exempelvis en tv eller ett kylskåp, säger Kent Oderud, ordförande för APPLiA.
Forskare varnar för negativ miljöeffekt
Skatten infördes ursprungligen 2017 med det miljöpolitiska syftet att minska mängden farliga kemikalier i svenska hem. Sedan dess har regelverket ändrats elva gånger. Den senaste förändringen genomfördes 2022 och innebar att skatteuttaget höjdes med cirka 40 procent.
Skattens faktiska miljönytta får dock hård kritik från forskarvärlden. Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet, menar att punktskatten i stället riskerar att motverka sitt eget syfte.
– Den ökade kostnaden kan leda till att konsumenter väljer billigare och mindre hållbara alternativ. Det innebär ökad försäljning av produkter med kortare livslängd och en negativ miljönytta, säger Mattias Lindahl.
Även statliga instanser som Skatteverket och Kemikalieinspektionen har i sina egna utvärderingar riktat kritik mot systemet. Myndigheterna pekar bland annat på att skatten har en bristande miljöstyrning och att den medför höga administrativa kostnader för både staten och företagen.
Påverkar bara plånboken – inte tekniken
Eftersom hemelektronik och vitvaror utvecklas för en global marknad har en specifik svensk skatt ingen inverkan på hur internationella tillverkare designar sina produkter.
– Elektronik utvecklas för en världsmarknad, en svensk punktskatt påverkar inte produktutvecklingen utan bara priset för konsument. Med Elektronikskatt.se vill vi att fler ska förstå vad skatten faktiskt innebär och underlätta för dem som vill göra sin röst hörd inför valet, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.
Den nya kampanjplattformen innehåller, förutom partienkäten, information om skattens mekanismer samt en beräkningsmodell där konsumenter själva kan se hur mycket extra de betalar för enskilda produkter. Sajten erbjuder också en möjlighet för allmänheten att skriva under ett gemensamt upprop mot skatten.
Kortfakta om elektronikskatten
- Formellt namn: LSKE – lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.
- Historik: Infördes 2017 och har ändrats elva gånger sedan dess.
- Kostnad: Kostade de svenska hushållen totalt 2,5 miljarder kronor under 2025.
- Konsumentpåverkan: Innebär ett direkt prispåslag på 690 kronor för bland annat en tv eller ett kylskåp.
- Politisk status: Fyra riksdagspartier vill avskaffa skatten helt, fyra vill reformera den. Inget parti vill behålla den som den är.
