Trasiga vägbanor, djupa potthål och bristande underhåll slår hårt mot svenska bilister över hela landet. En färsk analys av Trafikverkets vägdata visar att nästan var tredje kilometer av det statliga vägnätet är i dåligt eller mycket dåligt skick. Problemen är dock ojämnt fördelade och i vissa län är situationen akut för trafiksäkerheten.
Det eftersatta underhållet på de svenska vägarna är inte bara en källa till irritation, utan utgör också en direkt säkerhetsrisk och ekonomisk belastning för enskilda fordonsägare. Färska siffror visar att 32 procent av landets statliga vägnät har klassats som dåligt eller mycket dåligt. Det innebär att nästan en tredjedel av vägarna inte når upp till en tillfredsställande standard. Samtidigt bedöms 40 procent av vägbanorna hålla en bra eller mycket bra kvalitet.
Skillnaderna mellan olika delar av landet är markanta. Östergötland sticker ut som det län där situationen är allra mest kritisk, då nästan hälften av vägarna där får underkänt.
Stora regionala skillnader i vägkvalitet
Enligt en sammanställning från Transportföretagen och en analys genomförd av försäkringsbolaget Svedea, toppar Östergötlands län listan med hela 47 procent dåliga och mycket dåliga vägar. Därefter följer Stockholms län och Västra Götaland på delad andraplats med 39 procent vardera, tätt följda av Västerbotten på 38 procent och Dalarna på 37 procent.
I andra änden av skalan återfinns Kalmar län, som har landets lägsta andel eftersatta vägar med 22 procent. Även Skåne, Gotland, Örebro län och Västmanland tillhör de regioner där vägarna håller en betydligt högre standard än rikssnittet.
När tjälen släpper under vårmånaderna förvärras problemen påtagligt, och det är då som de fruktade potthålen bildas i asfalten.
– Potthål är ett typiskt lokalt problem som de flesta bilister känner igen, och det är lätt att förstå varför, säger Mats Norrman, produktspecialist för bil på Svedea. Ett djupt hål i asfalten kan dyka upp utan förvarning och orsaka både skador på bilen och farliga situationer i trafiken. Det är extra viktigt att hålla ett öga på vägbanan under våren när tjälen släpper, särskilt på mindre lokala vägar.
Risker för vattenplaning och dyra bilreparationer
De slitna vägarna påverkar körförhållandena på flera sätt. Djupa spårbildningar gör att fordonet blir svårare att styra, samtidigt som risken för farlig vattenplaning ökar drastiskt vid regnväder. Ojämnheter och plötsliga gropar i körfältet tvingar ofta förare till tvära och riskfyllda undanmanövrar för att skydda sina fordon.
När en bil dundrar ner i ett djupt potthål är det däck, fälgar och bilens fjädringssystem som tar hela smällen. Vissa skador märks direkt i form av punktering eller skeva fälgar. Andra skador är mer smygande och visar sig som ett gradvis slitage på styrning och hjulupphängning, vilket i slutändan kan leda till mycket kostsamma verkstadsnotor.
– Vägarna är en grundläggande infrastruktur som vi är helt beroende av i vardagen och underhållsskulden har byggts upp under lång tid, säger Mats Norrman. För att vända utvecklingen krävs inte bara akuta lagningar utan ett mer långsiktigt och förebyggande underhåll. Annars riskerar vi att kostnaderna, både för samhället och för den enskilde bilisten, fortsätter att öka.
Privat initiativ stöttar mindre vägar
För att möta behoven på de mindre vägarna, som ofta drivs i privat regi av väg- och samfällighetsföreningar, har Svedea startat ett eget initiativ kallat Vägfonden. Eftersom dessa enskilda vägar ofta står utan statliga anslag, erbjuder fonden ekonomiskt bidrag till lokala förbättringsprojekt som dikning, snöröjning och akuta lagningar av hål i asfalten.
– Vi ser hur eftersatt underhåll på enskilda vägar drabbar många runt om i landet. Vägfonden är vårt sätt att bidra konkret där behovet är som störst, säger Mats Norrman.
Fakta om det statliga vägnätet
- Sämsta skick: 32 procent av vägarna är dåliga eller mycket dåliga. Omkring 11 procent befinner sig i mycket dåligt skick, vilket motsvarar ungefär 1 000 mil väg.
- Bästa skick: 40 procent av vägarna håller bra eller mycket bra kvalitet. Jämtland har högst andel fina vägar med 50 procent.
- Bedömningsgrunder: Trafikverkets mätningar baseras på tre huvudsakliga indikatorer: åkkomfort (IRI), spårdjup och vägbanans förväntade livslängd.
