OECD förutspår en enorm ökning av mineralanvändningen under de kommande 30 åren, drivet av den gröna omställningen, där Kina dominerar utvinning och bearbetning av sällsynta jordartsmetaller.
Kinas dominans inom sällsynta jordartsmetaller
Sällsynta jordartsmetaller är avgörande för modern teknik som elbilar, smartphones och datorer. Kina står för cirka 70 procent av världens utvinning av dessa metaller och kontrollerar 85-100 procent av bearbetningen. Detta ger landet en betydande fördel inom flera teknikintensiva industrier, inklusive solceller och elbilar.
Geopolitiska spänningar och miljöetiska frågor
De geopolitiska spänningarna ökar eftersom västvärlden blir alltmer beroende av kritiska mineraler från Kina. Frågor om miljöetik väcks också, när västvärlden är beroende av att låta Kina och Asien hantera det smutsiga arbetet med mineralutvinning. Detta skapar en etisk dilemma kring vem som ska hantera de miljökonsekvenser som följer med utvinningen av dessa viktiga resurser.
USA och EU:s strategier för att återta kontrollen
USA har genom Inflation Reduction Act investerat 369 miljarder dollar i förnybar energi och nollutsläppstekniker, vilket är den största klimatsatsningen i landets historia. EU arbetar också aktivt för att stärka kontrollen över kritiska mineraler och teknikproduktion genom sin gröna handlingsplan, i ett försök att minska beroendet av Kina.
Utmaningar med hållbarhet
Sverige står inför motstånd mot landbaserade vindkraftverk, som trots deras bidrag till ren energi, kräver stora mängder råvaror och påverkar landskapet. Regeringen försöker öka acceptansen för dessa projekt genom ekonomiska incitament. Liknande problematik uppstår i Kiruna och Norge, där lokalbefolkningen och miljörörelser motsätter sig storskalig mineralutvinning och exploatering.
Balansen mellan självförsörjning och kostnadseffektivitet
Det finns en pågående debatt om huruvida EU bör satsa på egna sektorer eller förlita sig på konkurrenskraftig kinesisk import. Denna strategi kräver en avvägning mellan att förbättra försörjningssäkerheten och att undvika höga kostnader och förseningar i implementeringen av gröna teknologier.
