Det finns en anledning till att sjukhus och liknande inrättningar badar i vitt, kallt ljus medan lyxhotell satsar på en varmare och dämpad belysning i lobbyn. Ljus är inte bara en fråga om att se vart man befinner sig eller vart man ska. Det handlar även om det mest kraftfulla verktyg vi har för att påverka hjärnan och vårt mående – men ändå är det sällan något vi reflekterar över i vardagen. Man tar ljuset för givet tills vintermånaderna kommer och man inser vad man saknar när dagarna är fyllda av mörker.
Forskningen på området har under de senaste åren tagit rejäla kliv framåt, och resultaten är svåra att ignorera – särskilt för den som tillbringar långa dagar framför en skärm, kämpar med eftermiddagströtthet, eller vem som helst som någon gång legat vaken på natten utan att riktigt kunna sätta fingret på varför.
Mer än bara en fråga om atmosfär
Så tidigt som på 1980-talet kunde forskning visa att ljus direkt påverkar produktion av kortisol och melatonin, kroppens egna regleringssystem för energi och sömn.
Men det var med upptäckten av ipRGC-cellerna, annars kallat intrinsiska fotosensitiva retinalganglieceller, som är en typ av ljuskänsliga celler i näthinnan som identifierades i början av 2000-talet, som bilden verkligen klarnade. Dessa celler skickar signaler direkt till den del av hjärnan som styr dygnsrytmen och de reagerar framför allt på blått ljus med kortvågig strålning. Ljuset som omger oss, påverkar och kommunicerar aktivt med vårt nervsystem, vilket signalerar till kroppen vad klockan är och hur alert den behöver vara.
En kontorsmiljö med fel belysning kan bokstavligen göra dig trött och ett sovrum med dåliga ljuskällor kan konsekvent undergräva sömnkvaliteten utan att du förstår sambandet. Det är många gånger avgörande för en fungerande vardag.
Kroppsklockan och det blå ljusets paradox
Blått ljus har fått ett dåligt rykte och det är inte helt utan anledning. Smartphones och datorskärmar avger just det kortvågiga, blåriktiga ljus som bromsar melatoninproduktionen – vilket försvårar insomnandet om man scrollar på mobilen precis innan läggdags. Det är välkänt vid det här laget, men ändå gör man det. Det finns dock en mer nyanserad bild av det hela. På dagen är samma typ av kallt, blått ljus faktiskt gynnsamt för hjärnan. Problemen uppstår när vi inte anpassar belysningen efter dygnets naturliga faser. Många hem har i praktiken identisk belysning oavsett om klockan är nio på morgonen eller tio på kvällen. Ljuset signalerar ingen skillnad till hjärnan, och kroppen hänger med i gissningsleken – inte alltid på rätt sätt.
Forskningen leder till vardagsrummet
Smarta ljussystem som automatiskt justerar färgtemperatur och intensitet under dagens gång har länge funnits i professionella sammanhang – sjukhus, skolor och kontorslandskap har arbetat medvetet med detta i många år. Men även utan ett smart system finns det påtagligt mycket att vinna på att se över vilka lampor man väljer för olika rum i hemmet. Man kan påverka mycket både i hemmet men också på arbetsplatsen genom att välja ljuskällor med rätt ljustemperaturer. Det låter enkelt, och det är det delvis. Men det är också en av de mer konkreta åtgärder man kan vidta för att faktiskt påverka kognition och sömnkvalitet utan att behöva rucka på för mycket.
Neuroforskning lyfter konsekvent fram att små förändringar i den fysiska omgivningen kan ha oproportionerligt stor effekt på hjärnans prestationsförmåga. Ljus är en av de mest undersökta variablerna i det sammanhanget – och paradoxalt nog ett av de minst utnyttjade i hemmiljö, trots att det är en av de enklaste parametrarna att faktiskt göra något åt.
En arbetsdag som inleds med rätt ljus och som tonas ner mot kvällen, skapar biologiska förutsättningar för både fokus och djupare sömn. En värd investering för bättre fokus och bättre sömn.
