Nu skriver vi ai. Istället för AI. Det är en nödvändig markering. Vad som hittills framställts som en upphöjd och nästan mystisk teknologi är i praktiken ett verktyg bland andra – kraftfullt, men beroende av mänskliga beslut, data och styrning.
Vi har varit här tidigare. Under 1990-talet skrevs Internet nästan alltid med stort I. Det signalerade något främmande, större än oss själva, nästan som en egen entitet. När begreppet med tiden blev en självklar del av vardag och företagande föll versalen bort. Internet gick från att vara ett undantag till att vara infrastruktur. Ungefär som elektricitet och vägar.
Samma resa bör vi nu göra med ai.
För individen är ai en förutsättning för att kunna arbeta effektivt, fatta bättre beslut och delta i en arbetsmarknad som snabbt förändras. Precis som datorn en gång blev ett personligt verktyg för nästan varje yrkesgrupp, blir ai nu ett nödvändigt stöd för lärande, kreativitet och problemlösning. Den som saknar tillgång och kunskap riskerar att hamna utanför – inte bara på arbetsmarknaden, utan också i samhällslivet i stort.
För företag – och framför allt för småföretag – är ai inte längre något vid sidan av, utan en produktionsresurs. Småbolag har sällan resurser till stora utvecklingsavdelningar eller globala processer. Därför kan ai vara skillnaden mellan stagnation och tillväxt, mellan att konkurrera lokalt och att nå en global marknad. Men det kräver att teknologin integreras i kärnverksamheten, med samma krav på styrning, mätbarhet och lönsamhet som andra investeringar.
För Sverige innebär det att vi måste sluta behandla ai som ett särintresse och istället se den som en del av vår infrastruktur, i nivå med elnät, transporter och digital kommunikation – resurser som bidrar till produktivitet, innovation och internationell konkurrenskraft. När AI blir ai, måste vi också höja ribban för riktlinjer kring miljöpåverkan, integritet, säkerhet och upphovsrätt.
Hemdatorreformen: då gjorde staten skillnad
När Sverige i mitten av 1990-talet införde hemdatorreformen – där anställda kunde köpa datorer via arbetsgivaren med skatteavdrag – innebar det ett genombrott. Hundratusentals svenskar fick sin första dator hemma. Reformen var inte gratis, men den gav Sverige en digital mognad som blev avgörande när internet slog igenom. Vi fick en befolkning som snabbt tog till sig ny teknik, och företag som kunde dra nytta av det.
Nu behöver vi samma mod. Det finns idéer. Stiftelsen “Svenska AI-reformen” har som mål att ge 2,3 miljoner svenskar gratis tillgång till deras AI-tjänster. Ett fantastiskt initiativ – med begränsningen att det främst riktar sig till offentlig sektor. En majoritet av Sveriges arbetskraft arbetar dock i privat sektor – och nästan hälften av alla anställda där jobbar på företag med färre än 50 anställda.
Regeringen bör agera
Småföretagen är ryggraden i svensk ekonomi – utan dem skulle jobbskapandet, skatteintäkterna och innovationstrycket kraftigt minska. Som verksamma med ett ai-erbjudande som passar små och medelstora företag ser vi dagligen behoven, och inte minst bristerna, av praktiskt ai-användande.
Regeringen bör därför lansera en ”hemdatorreform för ai” – en nationell satsning som gör ai-verktyg, utbildning och kompetens tillgängligt för hela arbetskraften – framförallt för småföretag och vanliga anställda.
Alla vd:ar, inte VD:ar alltså, som vill vara en del av Sverige och världen, borde skriva under på detta.
Jonas Ander, KontentPlus
OM ARTIKELFÖRFATTAREN
Jonas Ander har fler än 20 års erfarenhet som entreprenör och innovatör med fokus på att integrera försäljning och marknadsföring med teknik. Hans tidigare företag, Element, köptes upp av Nortal 2016, där han tillbringade fyra år som global CMO. Jonas affärskunskapsinsikter inom B2B finns nu förpackade i den ai-drivna tjänsten KontentPlus.
