En ny studie från Umeå universitet visar att svenska politiker behöver ta en mer aktiv roll i att forma teknikutvecklingen för att möta framtidens utmaningar och möjligheter.
Automatisering och AI i fokus
Automatisering och artificiell intelligens (AI) omvandlar snabbt samhällen och ekonomier världen över. Denna teknologiska utveckling ställer svenska politiker inför utmaningen att inte bara förutse effekterna utan också aktivt forma dess utveckling. Kalle Eriksson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin nya studie granskat hur dessa framtidsfrågor behandlas i den svenska politiska debatten.
– Synen på teknik som något i grunden opolitiskt är tyvärr fortfarande väldigt utbredd, trots att all teknikutveckling springer ur sociala processer. Om vi vill att AI och andra tekniker ska tjäna breda samhälleliga intressen är första steget därför att inse att teknikutveckling inte är någon naturkraft utan att vi faktiskt kan styra dessa processer, säger Kalle Eriksson.
En politiskt laddad fråga
Erikssons studie avslöjar att det inte har förekommit någon omfattande riksdagsdebatt om automatisering av arbete i Sverige. Många politiska beslutsfattare ser automatisering som en relativt okontroversiell fråga, men Eriksson påpekar att det finns djupa värdekonflikter mellan ekonomisk tillväxt och mänskliga värden som arbete ger.
– Just eftersom teknikutvecklingen är mänskligt styrd måste vi också föra ett fördjupat samtal om vad vi som samhälle vill uppnå med den. Att inte föra ett sådant samtal vore faktiskt djupt odemokratiskt med tanke på vilken central roll tekniken kommit att spela för samhällets övergripande organisering, säger Kalle Eriksson.
Behov av politisk fantasi
Eriksson förespråkar en tydligare politisering av automatiseringsfrågan för att undvika teknologisk förutbestämdhet och främja ett djupare demokratiskt samtal. Hans studie är den första större undersökningen som systematiskt granskar automatisering som en politisk fråga i sig.
Studien visar att politiska beslutsfattare ofta inte tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av automatisering och AI, vilket Eriksson menar är nödvändigt för att kunna reglera och styra teknikutvecklingen på ett sätt som gynnar hela samhället.
– Många uttryckte att det var givande att få tillfälle att tänka mer långsiktigt kring dessa frågor, då mycket av det dagliga riksdagsarbetet hanterar betydligt kortsiktigare frågor. Men när det kommer till den här typen av fråga har vi inte råd att tänka kortsiktigt, så vi behöver hitta sätt att uppnå en mer framåtblickande diskussion. Det behövs kort sagt mer politisk fantasi i automatiseringsdebatten! avslutar Kalle Eriksson.
