Intresset för odling och trädgård anses ha ökat under de senaste åren och väntas öka ytterligare under 2023. Trenden började växa stadigt sedan 2019 och nu syns alltså tecken på att svenskarnas vilja att odla och pyssla i trädgården fortsätter att öka ytterligare. En av de drivande faktorerna är situationen i omvärlden och digitaliseringens framfart som bidragit med kunskap i ämnet.
Det råder ingen tvekan om att allt fler fått upp intresset för trädgård och odling. Inte heller är det ovanligt att ämnet dyker upp under fikastunder med vänner, runt matbordet med kollegor på jobbet, eller hos frisören där även trädgårdstidningar numera påträffas.
Inom den mediala sfären talar man ofta om tre anledningar till svenskarnas ökade intresse för trädgård och odling. Intresset påstås ökat som mest under pandemin då allt fler stannade hemma och behövde hitta en ny hobby för att sysselsätta sig och fördriva tid. Sedan kom oroligheterna i världen, följt av energikrisen, som ökade intresset för trädgård och odling ytterligare. Mycket statistik som gjorts i Sverige pekar på att allt fler vill lära sig mer om odling och trädgård, särskilt att odla sin egen mat.
I takt med situationen omvärlden befinner sig i har det även blomstrat upp nya kanaler som på ett eller annat sätt kan hjälpa till och stötta nya odlare i sina nya intressen. Inför årets säsong planerar nu många plantskolor i landet att sätta in dubbla resurser. Enligt Emma Knutsson, en av de hobbyodlare vi talat med, söker sig många till plantskolorna för att lära sig mer om hur man odlar saker som potatis, chili, tomater, gurkor och sallader – även på balkonger.
Men parallellt med de fysiska plantskolorna går det inte att blunda från det faktum att även internet börjat erbjuda liknande kanaler och medier för kunskapsspridning. Till intressenternas fördel finns numera appar, bloggar och kanaler på YouTube som täcker det mesta inom trädgård och odling. För två år sedan uppgick handeln av trädgårdsprodukter till ett värde på 8,5 miljarder svenska kronor. Webbshopparna genererade 15 procent av dessa miljarder.
I takt med utvecklingen har även handel och import av frön ökat, både bland frukter, grönsaker, blommor och växter. Lagerhägg är en av de växter som återses allt oftare, även i svenska trädgårdar. Växten härstammar från Medelhavsområdet och är en vintergrön buske eller träd som vanligtvis blir mellan fem och femton meter hög. I Sverige används den i dag som prydnadsväxt.
Den vanliga lagerhäggen är dock inte att förväxla med lagerhägg Caucasica, som också är en populär växt men som skiljer sig från den ordinarie sorten. Caucasica är snabbväxande och enkel att underhålla. Den trivs i de flesta miljöer och kan klara sig i skandinaviskt klimat som ofta kännetecknas av kallare vintrar, fuktigt och molnigt klimat.
Bland de andra vanligaste frösorterna som anskaffas finns bland annat dill, persilja, rädisor, morötter, plocksallad, sockerärtor, rödbetor, rucolasallad, spenat och vaxbönor. Vad gäller frukter är äpplen, päron, plommon och körsbär de allra vanligaste att odla i Sverige.
Det råder ingen tvekan om att intresset för odling och trädgård även gynnat fröhandeln. En av landets ledande aktörer inom just frön ökade sin försäljning från 600 000 fröpåsar på ett år till 12 miljoner på bara ett år.
Inom branschen förutspår nu experter att svenskarnas intresse för odling och trädgård kommer fortsätta att öka under de kommande åren. Enligt undersökningar som gjorts menar man att svenskarna gärna vill bli mer ekologiska, självförsörjande men också rikare på kunskap inom ämnet, exempelvis jordförbättring, kompostering, val av krukor, vattning, dosering av växtnäring och allt däremellan. Men det är inte bara i Sverige som man noterar ett stigande intresse. Liknande undersökningar som gjorts i andra EU-länder pekar på samma trend. Och med EU, digitala medier, internet och fri handel råder det ingen tvekan om att svenskarna kommer importera fler intressanta frön och metoder för att bygga vidare på sitt nya intresse.
