Fintechbranschen är i ständig rörelse med nya innovationer som utmanar och förändrar dagens finansiella system. Detta samtidigt som innovationerna måste anpassas efter den regulatoriskt styrda miljö de ska verka i. Utvecklingen av applikationer inom fintech skiljer sig från andra branscher då målet ofta är att effektivisera. För det är då som ekonomiavdelningar kan fokusera på att skapa värde inom organisationen, i stället för att ödsla tid på att sitta och godkänna transaktioner.
Börja med API:erna
Hur en mjukvarustack är uppbyggd har en påtaglig effekt på utvecklingen av en produkt. Det påverkar allt från start till slut. En felaktigt vald mjukvarustack kan leda till alla möjliga problem så som tiden det tar att utveckla produkten, begränsningar i erbjudandet och självklart missnöjda användare. En välfungerade mjukvarustack ska på ett tillfredställande sätt gynna prestanda, skalbarhet, flexibilitet och mer. Därför är det viktigt att överväga för- och nackdelarna med hur den kan vara uppbyggd.
På Pleo utgår vi från API:erna för att börja med att etablera kommunikationen mellan olika programvaror. Detta ger utvecklingen en tydlig och välgenomtänkt metodik som är enkel att jobba med på olika håll samtidigt. Man kan arbeta i olika team som inte behöver vara beroende av varandra, utan kan fokusera på sina aktuella mål. På så vis sparar man mycket tid eftersom en del inte måste vara helt klar innan man påbörjar nästa.
Med en ”API-först”-metod öppnas möjligheten till att få en klar och bred bild av projektet. Det blir enkelt att få en översikt över var utvecklingens olika delar befinner sig vid ett givet tillfälle, och på så är det lättare att jobba vidare. En annan fördel är också att det går att återanvända tidigare utformade delar på ett modulärt sätt i ett nytt sammanhang. Då undviker man kanske att dubbeljobba eftersom det ibland går att återanvända komponenter gjorda för en del, till en annan.
En annan fördel med att börja med API:erna är att det gör det enklare att kunna skala upp produkten eller applikationen. Om man exempelvis började sin verksamhet som en start-up och idag har växt till ett större företag, så är det praktiskt att kunna isolera en del av mjukvarustacken för att utveckla den så den kan stötta fler användare och/eller på ett bättre sätt än vad den ursprungligen var designad för.
Rätt teknik lägger grunden för användarvänlighet
En kritiker skulle möjligen påstå att en prioritering av API:erna är att bortprioritera användarvänligheten, eftersom man riskerar att inte möta användares behov eller förväntningar när man inte bygger sin produkt kring användarna. Jag menar dock motsatsen, det vill säga att med en metod som sparar tid och gör det enkelt att gå tillbaka, kan man ägna mer resurser åt användarvänlighet.
Det finns dessutom en stor risk med att prioritera användarvänlighet och frontend för tidigt. Man vill inte råka hamna i en sits där man byggt en frontend för en produkt som kanske inte är tekniskt genomförbar i praktiken. Det är därför viktigt att ha en god teknisk grund att sedan bygga vidare på, för att man inte ska behöva jobba dubbelt och hitta svåra vägar till att lösa ett problem som man kunde ha undvikit från första början.
Fintechbranschens framtid är reglerad – men ljus
Produkten i sig är dock inte den enda man behöver tänka på vid utveckling i en regulatoriskt styrd miljö så som fintech-branschen. Branschorganisationen Swedish FinTech Association visade i FinTechrapporten 2024 att endast 57 procent av svenska politiska beslutsfattare uppfattas ha en hög förståelse för branschen, medan resterande anses ha låg kunskap. Detta indikerar en generell brist på förtroende inom branschen för de som tar fram regleringarna, vilket inte är de bästa förutsättningarna att föra utvecklingen framåt. Det bristande förtroendet för beslutsfattarna försvårar kommunikationen och gör de mindre benägna att se vad fintech kan erbjuda.
Själv har jag dock högt förtroende för de regulativa organen, så som Finansinspektionen, eftersom de under de senaste åren har blivit bättre på att se det värde som fintechbranschen erbjuder samhället. Ett klart exempel på en reglering som visar på fintechföretagens mer väletablerade plats i samhället, och som planeras träda i kraft under sommaren, är den om det slopade kravet på bevarande av pappersmaterial med räkenskapsinformation. Detta gör det nu möjligt för svenska företag att förlita sig på att jobba helt digitalt med sin ekonomi, i stället för att behöva jobba in analoga delar i ett system som annars är digitaliserat.
När Pleo grundades för nästan tio år sedan var samhället inte vant vid att arbeta med fintechföretag, och företag var i stället vana vid att arbeta med storbanker. Det betydde att det var svårt att ta sig fram som företag inom fintech. Idag börjar detta förändras, vilket är mycket välkomnad utveckling som kommer att gynna utvecklingen av ny teknik inom fintech, och i slutändan också gynna de kunder som kan dra nytta av den nya tekniken.
Marcus Granström, Produktchef på Pleo
