Nordeas vetenskapliga pris 2024 har tilldelats Liselotte Eriksson, docent i ekonomisk historia och lektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Hennes forskning belyser vikten av inkluderande finansiella system för att främja jämlikhet.
Forskningens betydelse
Liselotte Eriksson framhåller att priset är särskilt viktigt i en tid då forskning som avviker från konventionell ekonomisk teori ibland möter motstånd. Hon hoppas att priset kan lyfta fram den vetenskapliga bredden vid Umeå centrum för genusstudier.
– Utmärkelsen är väldigt betydelsefull eftersom det fortfarande kan vara ganska svårt att få genomslag med forskning som kritiskt granskar kvinnors historiska villkor på en marknad som i teorin ska vara ”fri”. Det känns väldigt hedrande och positivt att ekonomiskhistorisk forskning med genusperspektiv uppmärksammas på det här sättet, säger Liselotte Eriksson.
Fokus på finansiell inkludering
Erikssons forskning har betonat hur viktig inkluderingen av både kvinnor och män, oavsett klasstillhörighet, är i det finansiella systemet för att skapa ett jämlikt samhälle. Hon beskriver några av de största utmaningarna och framgångarna i sitt arbete.
– De största utmaningarna har varit att hitta källor som kan ge en representativ bild över historisk, finansiell aktivitet. I vår forskargrupp har vi byggt en individdatabas av ett sjukkassearkiv där vi kan undersöka olika aspekter av finansiell utveckling men även individuella aspekter kring hälsa och sjukdom, förklarar hon.
Pågående projekt om barns hälsa
För närvarande leder Liselotte Eriksson ett forskningsprojekt som undersöker barns hälsa och socioekonomiska förhållanden i Västerbotten under 1920- och 30-talen. Projektet syftar till att förstå sambandet mellan uppväxtvillkor, socioekonomisk status i vuxen ålder, samt livslängd och hjärt- och kärldödlighet.
– Jag hoppas att projektet kan bidra till ökad kunskap om effekter av uppväxtvillkor för att kunna göra tidiga insatser för att skapa en ökad jämlikhet i hälsa hos dagens befolkning, säger Liselotte Eriksson.
Prisets motivering
”I sin forskning har Eriksson visat att det finansiella systemets framväxt har en central betydelse för ekonomisk utveckling och välfärd genom att skapa mekanismer för riskspridning och kapitalflöden från de enskilda hushållen och företagen till ett gemensamt kretslopp. Detta är inte minst av vikt för regional utveckling, när bank- och försäkringstjänster kopplar samman lokala aktörer med nationella och internationella system. Eriksson har nått ut till regionala aktörer med sin forskning bland annat genom utveckling och kursansvar för en uppdragsutbildning om jämställdhet, hållbar utveckling och regional tillväxt riktad mot kommuners näringslivspersoner och aktörer inom det företagsfrämjande systemet i Västerbottens län.
Liselotte Erikssons forskning har vidare nått ett stort erkännande med hänsyn till publiceringar i högt rankade tidskrifter och med flera forskningsanslag från Vetenskapsrådet, Forte och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse till en summa av ca 20 miljoner. Det senaste anslaget beviljades av Forte i november 2023. Projektet ska fokusera på barns hälsa och socioekonomiska förhållanden i Västerbotten under 1920- och 30-talen.”
